Hållbarhet och polyuretanisolering
– Dagens lösning på morgondagens behov
Varför är hållbarhet viktigt?
1987 försåg Brundtlandrapporten oss med den mest kända och allmänt accepterade definitionen av hållbar utveckling, som angav att det är:
“…en ständig process av ekonomisk och social utveckling, både i utvecklings- och industriländerna som uppfyller dagens behov utan att kompromissa med möjligheten för framtida generationer att uppfylla sina egna behov.”
Med andra ord ska våra handlingar, företag, tillverkningsmetoder – allt som representerar vårt moderna sätt att leva – utföras på ett sätt som tar hänsyn till hur det påverkar miljön, ekonomin och samhället, både nu och i framtiden.
Dessa tre ”pelare” som man ibland hänvisar till som det ”tredelade resultattänkandet” inom hållbar utveckling, dvs. miljö, ekonomi och samhälle, är nödvändiga för att vi ska kunna fortsätta växa, eller till och med överleva som art.
I Europa liksom i andra delar i den utvecklade världen har industrialiseringstakten, den snabba ekonomiska tillväxten och konsumtionen lett till ohållbar överbelastning på miljöresurserna. Eftersom utvecklingsländerna strävar efter samma livsstil och drar åt samma håll, kommer denna överbelastning att öka och accelerera den miljöpåverkan som redan påbörjats av vår utveckling i väst.
2007års rapport från den mellanstatliga panelen om klimatförändring (IPCC), bekräftade att en klimatförändring är på gång och att den till stor del är ett resultat av mänsklig aktivitet. En av de mest betydande effekterna är ökningen av växthusgaserna, inklusive koldioxid (CO2) som rapporten antyder.
“Globala utsläpp av växthusgaser som beror på mänskliga aktiviteter har ökat sedan förindustriell tid, med 70 % mellan 1970 och 2004.”
Rapporten visar att CO2 är den viktigaste antropogena växthusgasen och att utsläppen av gasen har ökat med 80 % under en period mellan 1970 och 2004. Detta har i stor utsträckning bidragit till ökningen av den globala uppvärmningen och klimatförändringen. Dock är det inte bara miljön som påverkas. En beräkning av den ekonomiska kostnaden för klimatförändringen kan göras med värdet på ökningen av skador på egendom och skörd från torka, stormar och översvämningar. Samhällets kostnader för förlust av land och försörjning, samt de mänskliga kostnaderna i form av förlust av liv är potentiellt ännu större.
Utsläpp av antropogena växthusgaser 1970 – 2004
Situationens brådskande natur förstärktes av Sternrapporten som ut kom 2006. Den beräknar den ekonomiska kostnaden för klimatförändringens effekter till minst 5 % och upp till 20 % av världens BNP varje år. Som en jämförelse skulle kostnaden för en minskning av utsläppen, för att dämpa och senare stoppa klimatförändringarna, uppgå till 2 % av BNP enligt en uppdaterad utgåva från juni 2008.
Ju längre vi väntar, desto större blir den potentiella kostnaden inom alla områden och desto troligare blir det att skadan kommer att bli oåterkallelig, så det är absolut nödvändigt att vi tittar på vilka steg som rimligen kan tas.
